Epilog - Sista blogginlägget till Sverige

53 dagar, 21 sängar, 10 delstater, 7 flyg, 3 bilar, 2 bussar och ett tåg senare är det dags att ta farväl av USA. Vi är trötta men nöjda och har både hemlängtan och separationsångest på en och samma gång. Vi såg vår sista solnedgång gå ner över Oahu efter en dag med våffelbrunch, Honolulu Zoo, shopping och middag på favoritjapanen Ezogiku. I natt beger vi oss hem mot Sverige och verkligheten.

Vi har samlat på oss så många minnen och upplevelser av så helt olika slag att det inte går att ge en samlad bild av resan. Boston var en enda folkfest efter Stanely Cup-vinsten, men kallt och lite opersonligt. Cape Cod bjöd på det trevligaste boendet och ett oförglömligt kustlandskap som vi hade helt för oss själva. New York var som vanligt coolast på kontinenten och full av välbekanta ansikten. Chicago var överraskande hippt och några av de bästa matminnena är härifrån. Vancouver var en oplanerad omväg som trots sjukdom gav mersmak. Seattle hade de bästa vintagebutikerna och de trevligaste invånarna. Roadtripen längs västkusten bjöd på magiska vyer, en handfull nationalparker, slingriga vägar och galna motel - med Vilhelm Mobergs Utvandrarepos som troget resesällskap. Portland gav oss välbehövlig vila och vi gillade matvagnskulturen. Maui inledde med dåligt boende, höga priser och nära döden-upplevelser på vägarna, men under vattnet och på vägen till Hana fick vi upp ögon för vilket paradis Hawaii är. Big Island var vårt längsta stopp på resan och vi anammade "Hawaii-time" till fullo, fick snorkla med havssköldpaddor och se stjärnor och planeter från världens högsta berg. Oahu kändes som lilla Tokyo och bjöd på japansk mat i världsklass.

Ofta är det i efterhand, när man ser tillbaka på saker, som man verkligen uppskattar dem. När man har varit på en sådan lång resa som denna hinner man börja bli nostalgisk redan innan resan är till ända. Sjukdomar, "polisjakter", insektsinvasioner och diverse nära döden-upplevelser bakom ratten kommer inte vara det som satt sin prägel på vår vistelse i USA. Istället är det upptäckten av en sagovärld under havsytan, världens bästa sushi, badandet i jättevågor och i vattenfall, skogar med världens högsta träd och närkontakten med alla möjliga (och omöjliga) vilda djur som definierar Resan till Amerika.

       

Oahu - Hanauma Bay & Diamond Head

Vi börjar så smått ta avsked av Hawaii, och USA. Egentligen kändes det som om vi lämnade USA redan för tre veckor sedan då vi åkte från fastlandet. Resan känns overkligt lång, och vi får påminna oss själva flera gånger om att det faktiskt är under samma resa som vi hängt i storstäder på östkusten, besökt grannlandet Kanada, bilat längs västkusten och snorklat på Hawaii!

Waikiki-delen av Oahu är bra mycket trängre och turistigare än Big Islands sömniga Hilo. Vi är fortfarande inkörda på det lugna Hilo-tempot och dessutom lite lata nu när vi inte har bil. Vi har endast gett oss iväg på kortare utflykter med lokalbussen TheBus. En dag spenderades åt snorkling vid Hanauma Bay, några mil nordost om Honolulu. Denna vattenfyllda krater bjöd på många nya fiskar (några läskigt stora). Minus för inträdet på $7.5, samt långa köer. Igår tog vi oss an Diamond Head, ännu en krater, som reser sig över staden och bjuder på en fin vy över Waikiki. Vi har även varit på en av världens största utomhusgallerior som ligger i Honolulu. Där sålde de blanda annat Kitchen Aid-hushållsmaskiner för en tredjedel av priset i Sverige. Dessvärre är våra backpacks något begränsade och redan fullproppade av härligheter!

Imorgon ska vi ta en långutflykt med bussen till norra delen av ön; surfingmeckat North Shore. Två dagar kvar..