Vi har samlat på oss så många minnen och upplevelser av så helt olika slag att det inte går att ge en samlad bild av resan. Boston var en enda folkfest efter Stanely Cup-vinsten, men kallt och lite opersonligt. Cape Cod bjöd på det trevligaste boendet och ett oförglömligt kustlandskap som vi hade helt för oss själva. New York var som vanligt coolast på kontinenten och full av välbekanta ansikten. Chicago var överraskande hippt och några av de bästa matminnena är härifrån. Vancouver var en oplanerad omväg som trots sjukdom gav mersmak. Seattle hade de bästa vintagebutikerna och de trevligaste invånarna. Roadtripen längs västkusten bjöd på magiska vyer, en handfull nationalparker, slingriga vägar och galna motel - med Vilhelm Mobergs Utvandrarepos som troget resesällskap. Portland gav oss välbehövlig vila och vi gillade matvagnskulturen. Maui inledde med dåligt boende, höga priser och nära döden-upplevelser på vägarna, men under vattnet och på vägen till Hana fick vi upp ögon för vilket paradis Hawaii är. Big Island var vårt längsta stopp på resan och vi anammade "Hawaii-time" till fullo, fick snorkla med havssköldpaddor och se stjärnor och planeter från världens högsta berg. Oahu kändes som lilla Tokyo och bjöd på japansk mat i världsklass.
Ofta är det i efterhand, när man ser tillbaka på saker, som man verkligen uppskattar dem. När man har varit på en sådan lång resa som denna hinner man börja bli nostalgisk redan innan resan är till ända. Sjukdomar, "polisjakter", insektsinvasioner och diverse nära döden-upplevelser bakom ratten kommer inte vara det som satt sin prägel på vår vistelse i USA. Istället är det upptäckten av en sagovärld under havsytan, världens bästa sushi, badandet i jättevågor och i vattenfall, skogar med världens högsta träd och närkontakten med alla möjliga (och omöjliga) vilda djur som definierar Resan till Amerika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar